Dudunk, dudunk

Fick möjligheten att köra på en riktigt gammal bana idag, nämligen Bohusbanan. Vi körde från Göteborg till Skee. Skee ligger i Strömstads kommun ganska nära norska gränsen. 


Banan är till största delen enkelspårig och man hör fortfarande dudunk, dudunk i skarvarna när man kommer farandes. Nostalgi av stora mått!
Eller ja, farandes?! Vi körde en Regina (X50), samma modell som jag körde i 200 km/h häromdagen. Nu var hastigheten beskedligare. 90 km/h är banans sth (största tillåtna hastighet). I vanliga fall kör vi tåg med ATC (Automatic Train Control). Det är ett system som kontrollerar hastigheter och en massa andra saker när man kör tåg. Man inser ju förhoppningsvis att vi inte kör tåg i 200 på sikt. Istället använder vi ATC´n som får information om som ska hända och systemet förvarnar föraren om vad som komma skall. På det sättet hinner vi t ex ändra hastighet och bromsa vid behov. 
Oj det blev en lång parentes om hur vi kör i vanliga fall. Nåja, mellan Uddevalla och Skee finns inte ATC-systemet. Det betyder att vi precis som bilförare måste köra på sikt. Maxhastigheten blir därför endast 90 km/h. Detta för att vi ska hinna se hastighetstavlor och annan viktig information. Bromssträckan på ett tåg är dessutom väldigt mycket längre än om man kör bil. Kontaktytan med spåret är pytteliten och friktionen är låg = svårbromsat. Positivt är dock att det är synnerligen energieffektivt att åka tåg. Bra va?!


Växtligheten på banvallen var ovanligt riklig och utsikten från tåget fantastisk. Sådana här turer vill jag köra varje dag!! Det var så härligt :) 

Här är vi i Skee och vänder. En Regina, min favorit!!